Jag sov 10 timmar i sträck natten mot tisdag. Så hårt att jag vaknade med huvudvärk. Smögen bjöd inte på så mycket sömn och det har kommit till min kännedom att jag snarkar! Det har jag aldrig gjort förut men nu drar jag stockar som aldrig förr. Vid frukosten på Bergli (Pomperipossahuset i Malung) frågade Emelie Pomperipossa om dom hade kunnat sova eftersom jag snarkade så högt. Men vadå så högt låter det väl inte?! sa jag i protest men blev nerbuad.

Det är äckligt att snarka och jag blir dödsirriterad på folk som gör det. Alla husvagnssemsemestrar med två föräldrar som håller på att kvävas och lillebror som nästintill snarkar i vaket tillstånd för mig att rysa till.

Skulle sova en stund innan nattens jobb men röfejset var på G. Tänk om han ändå kunde skippa dödsmetallen och istället lira lite skön musik. Typ såndär blåsgrej med massa rör som får en att tänka på indianer och regnskog. Det borde vara sövande.

När vi var på Smögen stukade jag ju som sagt foten och skulle ringa sjukvårdsupplysningen. Messade Martina och fick numret. 14 minuters kö så jag knappar in personnumret för att få snabbare hjälp. Mina eniro kollegor kommer döma ut mig tills den dagen jag dör för det här är precis sånt som vi hatar när det gäller vårat jobb. 

En kvinna svarar och jag presenterar mig och informerar om foten. Vi pratar en stund och jag behöver inte ringa vårdcentralen för att få kryckor tack och lov. Så frågar hon, vart är du nånstans? Och då sitter jag på en klippa i skärgården och det enda stället jag kom på att jag sett på vägen dit var Makrillens vandrarhem. Så det är vad jag säger, ja jag är typ vid Makrillens vandrarhem. Jag såg framför mig hur hon skulle komma personligen med en ambulans och linda min stackars mörbultade fot. Ja alltså här står det Östersund (pga mitt personnummer) men du har ringt till Uddevalla. Ehh just det ja, jag är på Smögen. Varsågod annica, elin ,martina och hanna..HÅNA MIG!

Foten är iallafall ganska bra nu. Det känns att det är på väg att släppa för det sticker liksom i den men jag vågar inte gå på den för mycket.

Fick världens roligaste sms av Veronica ikväll. Hon är kattvakt åt Sture Stenhård som är en helt till synes söt kattunge men är en riktig terrorist. Han väcker henne genom att ta sig in undet täcket och börjar snutta på hennes hals och rumpa, vräker ner blomkrukor och jagar henne runt lägenheten. Jag måste träffa honom!

1,5 timme kvar nu. Natti