Jag var på extremt pissigt humör när jag kom till jobbet ikväll. Säger till Martina att jag känner mig deprimerad och allmänt pissig. Hon lyssnar, skrattar åt mina konstighter (som jag snart ska berätta om) och sen kändes allt så mycket bättre.

Vänner är bra att ha och jag anser att jag har ganska många. Vissa kommer och går i perioder och andra finns alltid där.

---

Jo det jag har kommit på mig själv med att göra är en sorts inbillningsflirt. Jag har inte haft någon kille som jag hörts med på sms och sånt på ett tag nu och det är lite tråkigt måste jag medge. Inget är väl så kul som när man hör mobilen klinga när man väntat i timmar på ett sms?!

Jag träffade en kille på forum som jag dansade en hel del med och han är jättesöt och rolig men nog inget för mig. Det klickade liksom inte helt från min sida och jag avböjde när det blev dags för "efterfest" Jag har ändå tänkt lite på honom emellanåt och innan jag går och lägger mig tänker jag en stund på saker som hur det skulle vara om kanske träffades ute, om vi skulle ses bara vi eller helt enkelt hur sexet skulle vara.

Då kan jag somna med vetskapen att jag "har någon". MEN idag hittade jag hans blogg av en slump och den var inte vad jag hade väntat mig av en kille som han. För det första tycker jag att det är lite halvtöntigt med killar som bloggar, varför vet jag inte men det känns som en tjejgrej. Hur många killar skriver dagbok egentligen?

För det andra så gillade jag inte innehållet. Det snackades mycket om "brudar" och om en Tallinresa där det hade blivit strippklubbar varje kväll och jag citerar "dom brudarna skulle man lätt kunna sätta på utan dåligt samvete"

Jag efterlyser härmed en ny låtsasflirt. Zlatan känns ganska uttjatad och ouppnåelig faktiskt.