Omänskligt trött

Somnade runt halv tre igår natt, klockan ringde 05.10 och som den förinställda människa som jag är vaknade jag en minut innan klockan ringde.

Det råder snöstorm ute! Jag hade motvind hela vägen till jobbet och när jag kom fram och såg mig själv i hisspegeln blev jag nästan rädd. Jag hatar att börja tidigt på morgonen trots att det självförvållat, det förstör hela min kväll kvällen innan pga eniroångest. Men igår var det mest städångest.

Mötte två poliser vid Shell och jag  kände av deras blickar att bedöma att dom trodde att jag hade varit ute på rackartyg och nu gick The Walk Of Shame hemåt. Men icke så nicke!

Rikspucko efter rikspucko börjar nu knoppa av en efter en. Jag fattar inte varför folk sitter uppe klockan sju och kommer på att dom ska ringa efter sin bortgifta syster i Turkiet eller en ungdomskärlek sedan aupair tiden på 80-talet. Perversa gubbar som ska ha heta linjen och jag snällt läser vilka nummer som finns och när jag kommer till "och så finns det heta linjen gay" och dom skriker på bredaste norrländska MEN JAG ÄR INTE BÖG,koppla till lovepower!

Återkommer nog under dagen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0