pänic

Gårdagskvällen bjöd på afterwork på G3. Hur trevligt som helst och lite tura blev vi alla. När vi skulle betala så hittade inte jag min plånbok som jag var helt säker på låg i väskan. Jag hade tagit ur visa-kortet när vi skulle beställa första bersen ur plånboken men sen måste jag ha tappat den eller helt enkelt glömt den på bardisken.

Så flera timmar senare när vi skulle betala för maten och drickat hittade jag den inte! Panik ångest panik. Tappa bort saker är bland det värsta jag vet. Så jag freakade ur lite och började svettas men gick till baren för att se om någon lämnat in den och den fanns där! Jag tror jag hade några hundringar i börsen och dom saknades men tjugan och körkortet var kvar och visa kortet hade jag som tur var i fickan. Ingen jackpot för den tjuven.

Min rädsla att tappa bort saker tror jag har att göra med att jag som liten gärna vandrade åt mitt eget håll vilket resulterade i att mina föräldrar fick skämmas för att dom hade "tappat bort" mig. Första gången var i Italien när jag var fyra år på stranden och jag sa till mamma och pappa att jag skulle gå och skölja av mina badtofflor. Jag gick inte ner till vattnet som dom trodde att jag skulle göra utan upp till duscharna dit man gick innan man gick hem från stranden för att skölja av sig.

Där satt jag i godan ro medans mina föräldrar och badvakterna sprang på stranden och letade mig.

Inte för att man kan jämföra att slarva bort saker mot att "tappa bort" sitt barn men dom säger ju att ju äldre man blir ju mer lika sin mamma eller pappa blir man och jag vet ju att min mamma fullkomligt hatar att inte ha koll på allt!



Mitt Andra Avenyn beroende sitter i och jag har lyckats rekrytera Veronica in i träsket så nu har vi inte "bara" våra karl bekymmer att analysera.

Om drygt två timmar ska jag och Hanna bege oss till Frösön och Elin på jobbet för en trivsam kväll.

Fridens

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0