Den här dagen startade som vilken annan dag som helst men visade sig bli en aning kaotisk. Jag måste sluta att vara så jävla snäll jämt. Kan man få vara trevlig utan att det ska missuppfattas som något annat kanske?! Kan man få skratta och vara glad utan att det betyder att man flirtar hej vilt?

Det är bara för att jag är singel som det missuppfattas. Hade jag varit tillsammans med någon hade jag bara varit trevlig men nu eftersom jag inte har någon pojkvän så kallas det att flirta. Jag blir fan så arg på sånt där och jag hatar att man som singel blir sedd som desperat. Jag har själv valt att leva som jag gör och jag skulle inte vilja byta bort den frihet jag har MEN JAG ÄR INTE DESPERAT.

Ett ex. I somras när jag och jag tror det var Emma skulle gå hem till mig efter krogen träffade jag på en gammal barndomskompis från Brunflo. Vi surrade lite och jag frågade han ville följa med på efterfest och då tittar han på mig och säger -Men jag vill inte ligga med dig. Jag blev totalt mållös och fick inte fram ett ljud på flera minuter kändes det som. Jag svarade något i stil med att han inte var riktigt klok. Men han trodde på allvar att jag använde efterfesten som nån jävla raggningsreplik på honom som jag känt sedan lågstadiet..JUUUUP

Vi har pratat om det i efterhand och han har bett om ursäkt men bekräftade min teori.

Och sen en annan grej som jag inte fattar riktigt. Vi tjejer är ju väldigt noga med att se men inte röra. Vet man om att en tjejkompis har haft det ihop det med någon så håller man fingrarna borta annars är man en polare fattigare men killar enligt min erfarenhet satsar mer på återanvändandet av deras kompisars gamla flickvänner och ragg.

Det kanske blev en aningens kryptiskt inlägg men efter idag vet jag helt enkelt inte vad jag ska tro längre.